Någon som tror att jag sitter i skiten?
Läses nerifrån & jag och My Name Is Puff tror vi kan göra en film av detta.
Rollet heter - The Rotten Apple - om ni vill kolla in det på Stallet.se
Mynameispuff:
Aaron beskådade först med en min i blanding av frustration och upprymdhet det lilla skådespel som innefattade Darizzle och Joline från T-T. Han fnös högt då hon måttade sin spottloska mot honom, som inte nådde hela vägen utan landade någon meter från hans fötter. "Ey, bruden. Vad går du på egentligen?" Sa han och den svarta humor han besatt klingade nästan falskt då han vände sig till Snakebite. Han höll t ena armen i ett försök att skydda sin käre, men nu irriterande Spider medlem från att få några vackra köttsår som minne efter denna strid. Eller han kanske gjorde det för att Darizzle inte skulle bli vansinig och avlossa ett skott mot sin föraktade fiende? Han visste inte säkert, men inget dera fick hända. One gun, hese gun. Han snurrade den utryckslöst på pekfingret, som framtrollad ur intet där han stog med sina mörka kalla ögon fästa på Snakebite. Han tyckte att hennes smeknamn var nästan tråkigt logiskt med tanke på hennes piercings. Själv föredrog han att folk bara dom fick höra hans för och efternamn visste precis vem han var. Att dom skulle kunna rysa, känna den respekt han visste han faktiskt hadde.
Kattinatt(jag):
Julia sänkte åter igen vapnet, när hon isåg att både Barre & Aaron märkt eller hört klicket ifrån stångfrigöraren. Hon släppte fingret ifrån avtryckaren, och kollade på Aaron som gett henne en av de mörka blickarna, som betydde att hon vart påväg att göra helt fel sak. Åter igen knöt hon nävarna längst sidorna, fast aktade sig för att gå emot avtryckaren. Hon insåg snart att Aaron gjorde tecknet på att fighten var igång, och när han sakta gick emot Barre insåg Julia att detta inte skulle bli någon lätt match för någon av dem. Det vart blodigt allvar, och Julia insåg snart att Jol.. Jolina, ja, vad hon en hette, kollade på henne och mötte hennes blick. Hon var också en av fienderna, och det märktes att hon visste att Julia hade en pistol. Ingen trodde nog allvarligt att Julia skulle kunna tänka sig att använda vapnet, något som hon faktiskt skulle kunna göra. Antagligen så skulle hela henne familj hata henne i så fall, det var faktiskt en regel att inte bryta mot reglerna. Bara en man fick ha pistol enligt reglerna. Julia tog ett fast tag om pistolen, och kollade mot Barre & Aaron som stod beredda i mitten. När Joline trängde sig förbi Barre började hennes hjärta slå hårdare. Hon vägrade släppa taget om den laddade pistolen, och kollade Joline rakt in i ögonen. Hon ryckte bara smått på axlarna, och lyfte hennes ena ögonbryn. " Jaså, du måste skydda Bartolomeus Foxyard, den store? Eller, ska jag säga lille? " sade hon och fejkade att hon vart rädd. Joline skulle inte våga använda kniven i vilket fall som helst..
Eldig:
Regnet välkomnades av henne, och hon gjorde ingen ansats till att stryka undan dropparna från det pärlemo ljusa ansiktet, med mörka skuggor under ögonen. Tystnaden var uppenbar. Men det märkdes att några höll andan, i väntan på vad som skulle hända här näst. Skulle det bli fight? Skulle allt avböjas, och T-T's skulle få passera. Passera och komma fram till den lila matboden. Ta det de behövde och sedan vända tillbaka? Stämningen fick rejäla svängningar när The Things gängledare fick syn på den vsavgörande metallbiten i Julias hand. Man kunde nästan ta på irritationen. De tänkte väl inte bryta mot reglerna..? Joline såg från Foxyard till Aaron, till Darc. Barre verkade vilja skydda alla bokom honom, från de två laddade pistolerna, men hon tryckte bestämt undan hans armar och trängde sig förbi honom. Hon mötte sin ledares blick, och försökte förklara att hon inte tänkte tillåta detta. Men det var ärligt ganska svårt med ögonen. Hennes ögon mörknade när hon sedan såg på Spiders. "Är ni inget bättre" fräste hon och blottade dolken i sin hand. "Bryta mot regler bara för att få minsta lilla övertag" fortsatte hon med äcklad röst, innan hon måttade en spottloska mot Aaron. Hon fnös ljudligt och stog ganska bredbent, i tecken på att hon inte tänkte flytta på sig, eller ge med sig. Hon såg föraktfullt på Darc och kramade om greppet på silver dolken. "Så vad ska du göra? Skjuta mig? Go ahead". Hon tog några steg fram mot Julia och fräste åt de runt omkring att flytta på sig. Hon slickade på kniveggen innan hon tog spetsen mellan tummen och pekfingret. "Skjuter du kastar jag". Hon visste att hon kunde träffa. Men hon tänkte inte just då på vad hon gjorde. Hon var bara så irriterad på Spiders 'förräderi'.
Mynameispuff:
Aaron hade snappat upp det dova klick som kom från det som doldes under Darizzles händer. A gun, no doubt about it. Han hostade besvärat till innan han fikserade henne med sina mörka ögon. Än så länge hadde han inga planer på att svara Foxyard, om hon valde det som hon borde. Han skakade långsamt på huvudet, nästan omärkbart innan han åter vände blicken mot Metall Squares, den grund som nu åter igen fick agera slagfälllt. Han höjde lånsgamt den breda handen och slungade den sen frammåt som om han kastade en osynlig boll, men detta var bara det tydligaste tecken han tänkte visa sina Spiders, och motståndare för den delen att nu var det dags. Regnet kylde hans heta kropp och fick jackan att kännas något tung över dom breda axlarna. "Let tha Devil Dance begin." Sa han lågt innan han knäppte kort med fingrarna och började sedan med glidande gång röra sig mot Barre. Han hoppades att dom Spiders som inte redan befann sig på plats skulle infinna sig, eller han visste att dom skulle göra det. Deras gäng var lika mycket en familj som något annat och trots att detta antagligen inte skulle bli blodigt var det lika mycket allvar i det som allt det dom tidigare gått igenom.
Sepehund:
För bara några sekunder bröt han blicken med Aaron och den fördes bort till en ny Spiders. Julian, Julia, eller vad tusan bar för namn. Hon var en Spiders och det var det viktigaste att veta, så att säga. Och även om regnet öste ner och hennes hand dolde något så var det bara en sak som han kunde komma på kunde finnas under handen. Pistol. Såklart. Den jävel bröt emot den av dem viktigaste reglerna när det gällde fighterna. Only one person in each team are allowed to have a gun. Bitchjävel. Men det var ju inte hundra procent säker på att det var just en pistol som befann sig I hennes hans, men vad annars kunde det vara som hon dolde? Han visslade till, försökte få Aaron och hennes uppmärksamhet och drog nu också fram sin älskling. ”Ehy, hur var det med regeln? Only one person in each team is allowed to have a gun in a fight.” Han nästan snäste fram orden I en hög stämma och. Blicken passerade mellan Aaron och Julia och han tog några glidsteg bort åt sin sida, försökte ta och täcka alla sina medlemmar, för det var ju trots allt endast han själv som kunde ta och skydda dem nu, två pistoler emot en, det var inte rättvist. Och trots att dem inte direkt var rättvisa, så att säga, så bröt man emot en regel var man nästan vart ett dödsstraff.
Kattinatt(jag):
Julia måste somnat till, där hon stod, nästan i mitten på Metall Squares. När hon hörde någon prata med henne ryckte hon till, och kollade runt omkring sig. Överallt stod det medlemmar från The Things, och Julia ryggade bakåt. " Jo, det vart inte speciellt glatt.. " Hon hörde att T-t's ledare sa något om ' En pistol per team. ' Hon slöt nävarna och kände hur det kalla knogjärnet stramade mot huden. Hon öppnade den vantklädda handen, och flyttade ner den till fickan där pistolen låg. Hon satt i handen vid byxlinningen, och kollade samtidigt på Aaron, den tappre gängledaren. Hon visste inte varför hon gick för sig att ta upp sitt eget vapen. Sakta tog hon ett grepp om pistolen, fast släppte snabbt igen. Det vart inte bra att strunta i regler, varken för ens egen skull och inte för gängets skull. The Thing ledare kallades Barre eller Foxyard, kanske för att det vart ganska jobbigt att utala Bartolomeus. Julia hade hört någon säga hans namn, och efter det kunde hon inte glömma bort det. Antagligen vart hon den enda som kunde uttala det, eftersom hennes pappa, som hon också hatade nu förtiden hette just Bartolomeus. Hon blinkade till, och slöt handen igen, som om hon vart beredd för att försvara sig. Hon öppnade åter igen handen och satt den på pistolens stångfrigörare. Det klickade till tyst, och nu kunde hon alltså skjuta med pistolen. Hon kände på sig att hon gjorde fel sak, när hon lyfte upp pistolen och döljde det med högerhanden, där även knogjärnet satt. Hon satt ett vant finger på avtryckaren och lyfte upp pistolen. Ingen verkade märka den..
Eldig:
Dropparna föll med ett mjukt tickande på de stenbeklädda trapporna. Joline såg på Foxyard och log lite, med en kort nick. "Börja gå, jag kommer snart". Medan gänget drog sig upp mot verkligheten, som hon kallade det, så började hon gå mot spåren. Efter en kort blick bakom sig, som för att se att de andra redan lämnat tunnelbanan, så hoppade hon smidigt ner på spåret. Händerna trevade längs med den skrovliga väggen, och det blev allt svårare att se. Ett leende sprack upp i mörkret, när hon kände hålet i väggen, och strax därpå den kalla metallen mot sin hud. Hon drog ur dolken från väggen och skyndade sedan tillbaka den väg hon kommit ifrån. Hon satte kniväggen mellan tänderna och knäckte fingrarna, som om hon gjorde sig redo för krig. Snart hörde hon höjda röster och tog dolken i sin handsbeklädda vänsterhand. Ögonen glimmade till när hon såg de båda ungdoms gängen stå öga mot öga, och slöt strax bakom Bartolomeus. "Börjat utan mig?". Hennes röst var nästan kallare än dropparna som träffade hennes ansikte, och hon gapade för att låta några regnstänk träffa hennes tunga. Belåtet lät hon tungan röra silverringarna och såg på Spiders. Hon antog att det inte var helt okänt att hon inte direkt fasade deras möten, utan snarare tvärt om. Det var ett sätt att avreagera sig. Hungern var som bortblåst, och hon mätte de andra med blicken. Hon kunde namnen på de flesta, utan att någongång ha pratat med dom. Hoon log lite för sig själv. Kanske skulle hon bjuda alla på te och sedan skulle allt bli bra. Hahaha. Hennes blick mötte Julia Darc's. En av de få hon visste bar pistol bland spindlarna. Inte för att det skrämde henne, hon tvivlae på att hon vågade använda den. Den lilla stackars bimbon. Inte skulle hon våga skjuta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar